Utsläppsstandarder för-påhängsvagnar omfattar i första hand de nationella standarderna IV, V och VI, samt den kommande National VII-standarden, som kommer att implementeras fullt ut. Dessa standarder blir successivt strängare; deras kärnmål är att kontinuerligt minska utsläppen av föroreningar-som kväveoxider (NOx) och partiklar (PM)-och därigenom driva på utvecklingen av grön logistik.
National V Standard (fullständigt implementerad 2017)
Implementeringsdatum: Obligatoriskt verkställt i hela landet från och med den 1 januari 2017.
Nyckeluppgraderingar: Bygger på den nationella IV-standarden genom att integrera ett SCR-system (Selective Catalytic Reduction) som använder en urealösning för att minska NOx-utsläppen.
Utsläppsminskning: Jämfört med den nationella IV-standarden minskar NOx- och PM-utsläppen med cirka 30–50 %.
Nuvarande status: Även om ett visst antal fordon som uppfyller denna standard fortfarande är i omlopp, ersätts de gradvis av National VI-kompatibla fordon.
Nationella VI-standarder (faserad implementering)
Implementeringsmilstolpar:
National VI-a: 1 juli 2019 (Gas-fordon tar ledningen)
National VI-b: 1 juli 2021 (fullständig implementering för tunga-dieselfordon)
Nyckeluppgraderingar:
Strängare gränser för CO, NOx, PM och andra föroreningar; särskilt har NOx-gränsen sänkts med 77 % jämfört med nationella V-standarder.
Obligatorisk-realtidsövervakning av emissionsstatus via OBD-system (On-Board Diagnostics).
Införande av RDE-testning (Real Driving Emissions) för att eliminera fall där fordon "uppfyller standarder i laboratoriet men överskrider gränserna på vägen."
Nationella VII-standarder (gäller för nytillverkade fordonsmodeller från och med 1 juli 2024)
Implementeringsdatum: Från och med den 1 juli 2024 måste nytillverkade semi-släpvagnstraktorer uppfylla de nationella VII-standarderna.
Betydligt strängare utsläppsgränser:
Utsläppsgränserna för kväveoxider (NOx) har sänkts med 40 % och sjunkit till 1,8 g/kWh.
Utsläppsgränserna för partiklar (PM) har sänkts med 70 % och sjunkit till 0,025 g/kWh.
Tekniska utmaningar: Kräver införandet av effektivare SCR- och DPF-system-såväl som potentiellt ammoniakglidningskontrolltekniker-som ställer extremt rigorösa krav på samordnad kontroll mellan motorn och efterbehandlingssystemet-.
